Finanskrascher är orsakade av att något är groteskt övervärderat – t.ex. Mojang. Senast var det bostadslån. 2000 var det internetbolag typ Framtidsfabriken (om nu nån minns den?).
Men lustigt nog var det väl ungefär denna verklighet som Hilferding och Lenin utgick från? Dvs finansiella tillgångar växte bortom alla proportioner i förhållande till den verkliga världen. Något som var typiskt även för tiden före 1929.
Efter kraschen 1929 skärpte sig den härskande klassen och ”värderade upp” de verkliga produktiva tillgångarna. Det var produktionskapitalismens gyllene tid med löpande bandet som symbol. De var tvungna till detta för att det pågick alldeles för många antikapitalistiska uppror i världen. De måste visa att de var seriösa.
Nu när det inte finns så mycket antikapitalistisk kamp behöver de inte skärpa sig, de kan återgå till spelhålornas värld där det gäller att lura på idioter papperstillgångar.
Men vad detta har för bäring på imperialism – dvs ett centrums dominans över en periferi – förstår jag inte. Sådan dominans har funnits alltsedan kapitalismen uppstod. Är det någon som minns koloniseringen av Sydamerika? Eller Ostindiska kompaniets styre i Indien?
Eller kanske ännu längre tillbaka. Vad var Rom egentligen, annat än en gigantisk ansträngning att hitta slavar att bearbeta aristokratins latifundier med?